Turkish airlines anordnade bönestund i Tirana Albanien i juni 2015Turkiets historiska arv.

Turkiet är aktuellt i många avseenden. Förra året var det ett hundra år sedan det armeniska folkmordet genomfördes. Även den kurdiska frågan har flammat upp och det verkar som om Turkiet har fastnat i gamla historiska hjulspår igen.

 Jag kan se åtminstone två sådana spår:

  1. De motsättningar som finns mellan den religiösa och den sekulära moderna staten. 
  2. Nationalismen i en multietnisk stat.

Jag börjar med att förklara vad jag menar med det först hjulspåret.

Motsättningen mellan den muslimska religiösa världen och den sekulära moderna staten.

Osmanska väldet utökades under Suleyman den store på 1500-talet. I Europa har vi fastnat i berättelser om belägringen av Wien och hur riketsnedgangBudapest föll till turkarna. En territoriellt större expansion genomfördes dock i Mellanöstern. Innan den expansionen så hade Osmanska riket haft en majoritet kristna medborgare.

I och med Suleymans erövringar så blev den muslimska delen av väldet större än den kristna. Detta innebar att religionen kom att spela en central roll i enandet av imperiet.

Sultanen gjorde sig själv till Kalif, Mohammeds ställföreträdare på jorden. Genom att ha den yttersta rätten att tolka lagen enligt Koranen så skaffade sig sultanen ett mäktigt maktmedel. Jämte den muslimska lagen, sharia, så fanns den världsliga lagen, kanun. Båda tolkades och beslutades av sultanen. Genom att ge sig själv tolkningsrätt så skaffade de osmanska härskarna ett mycket starkt maktmedel.

Se en dokumentär från BBC som förklarar detta.

:

The Ottomans -Europes Muslim Emperors S01 E02

När det osmanska väldet föll samman efter det första världskriget så såg Kemal Atatürk just islam som ett av de största hindren mot den nödvändiga moderniseringen.Ataturk

Moderniseringen som Atatürk inledde genom att utropa republiken 1923 skedde i en rasande fart och var oerhört omfattande och detaljerad. Det blev tex förbjudet att bära fez, söndagen gjordes till helgdag, kalender och tideräkning byttes till västeuropeisk och på tre månader bytte man alfabet till det latinska.

Moderniseringen av Turkiet kom alltså att bli helt sammanknippat med ett avlägsnande av allt muslimskt. Islam användes av sultanen för att skapa en känsla av gemenskap i det osmanska väldet. Turkiet under Atatürk kom istället att samlas kring turknationalismen. Att vara en modern västerländsk turk var högsta prioritet, vilket leder till det andra hjulspåret.   

Nationalismen i ett multikulturellt samhälle.

Det har aldrig bara bott turkar i området, ändå har Turkiet i snart hundra år försökt skapa en turkisk stat för turkar.

I april 1915 påbörjade osmanska statstjänstemän folkmordet på armenier och andra kristna grupper på den Anatoliska halvön.

På sajten folkmordet1915.se hittar du fakta om Folkmordet. Missa inte bildgalleriet med tysken Wegners gripande bilder.

Den osmanske sultanen gav uttryck för åsikten att de kristna var potentiella förrädare och att risken var uppenbar att de skulle gå stormakternas 

Bild från fotoutställning på Katedralskolan Lunds bibliotek hösten 2015ärenden. Sultanens uttalande illustrerar synen:

”Genom att ta Grekland och Rumänien skar stormakterna av den turkiska statens fötter. Genom att ta Bulgarien, Serbien och Egypten skar de av våra händer. Genom att väcka oro bland armenierna kommer de nu nära våra inre organ och vill skära bort våra inälvor. Detta är början till en massförstörelse. Vi måste skydda oss till varje pris.”

(Karlsson, I. Europa och turken betraktelser kring en komplicerad relation. Stockholm 2007. p169.)

Folkmordet utplånade stora delar av den armeniska befolkningen på Anatoliska halvön och även andra kristna folkgrupper decimerades. Det moderna Turkiet som skapades av Atatürk från tjugotalet och framåt kom istället i konflikt med det kurdiska folket. Kurderna lovades ett eget rike efter det första världskriget men löftet införlivades aldrig.

Atatürks moderniseringskampanj innefattade ett krig mot gamla maktstrukturer från Osmanska riket, mot stamfäder som gynnats av sultanen. I de kurdiska områdena fanns det många sådana. När de miste sina privilegier samtidigt som det kurdiska språket förbjöds och all separatism straffades med döden så blev också självständighetskampen mer våldsam. Från andra halvan av tjugotalet fram till idag har en blodig kamp förts mellan turkiska staten och kurdiska separatister/självständighetskämpar.

1002002 251045755050998 1422640195 n1975 bildades PKK, en marxistisk gerillarörelse, av Öcalan. Karlsson menar i sin "Europa och turken" att hans ledarstil påminner om Stalins (Karlsson p 144). Mellan 1983 och 1999 rådde det mer eller mindre inbördeskrig i de kurdiska områdena och först efter gripandet av Öcalan 1999 så trappas konflikten ner gradvis.

Erdogan, som numer framstår som en allt mer auktoritär envåldshärskare, gjorde entré i turkisk politik 2002 som en betydligt mer hoppingivande politiker. I valet 2007 fick Erdogans parti AKP fler röster än det kurdiska partiet DTP i det kurddominerade sydöstra Turkiet. Bara två år senare, 2009, förbjöds DTP efter att de stött en PKK-ledd demonstration och sedan 2010 så är relationerna mellan kurderna och den turkiska staten präglade av våld och förtryck.

I oktober 2015 inträffade en terrorattack i Ankara som kostade nästan ett hundra människor livet. (För mer information se här.)

Vill du läsa mer om kurderna och Turkiet så rekommenderar jag denna sida: http://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/Kurderna/Kurderna-i-Turkiet/