Suffragette - en film om kvinnans kamp för lika rättigheter

Trailer:

London 1912. Maud Watts bevittnar en stenkastning i ett skyltfönster och dras in i kampen för kvinnans rösträtt.

Filmen väver in den fiktiva Mauds öde med verkliga händelser.

Om du inte sett filmen bör du göra det innan du fortsätter läsa detta papper.

Parallellt med Mauds kamp för kvinnans rättigheter får vi följa hennes privata kamp för att få träffa sin son. Den kampen blir ett centralt tema i filmen. Mannen var familjens överhuvud och den kvinna som lämnade familjen miste omedelbart sina rättigheter till umgänge med barnen.

I en artikel i The Telegraph som tar upp hur de kvinnor som kämpade för rösträtten ofta drabbades på det privata planet.

Mannens rättigheter över kvinnan är ett återkommande tema i filmen. 

I en scen råkar filmens Maud överraska den manliga chefen när han sexuellt antastar en tolvårig kvinnlig anställd och vi förstår att även Maud i sin ungdom tvingats genomföra sexuella tjänster för att avancera på arbetsplatsen. 

 We break windows, we burn things. Cause war's the only thing men listen to! Cause you've beaten us and betrayed us and there's nothing left!

Filmen visar också hur Maud radikaliserades och hennes förvandling visar väl hur hela rörelsen utvecklades under 1910-talet.

Vem var Emmeline Pankhurst?

I filmen spelas hon av Meryl Streep, men vem var hon?

Genom bildandet av  "Women's Social and Political Union", WSPU så blev Emmeline Pankhurst en känd aktivist för kvinnans rösträtt. ”Handlingar, inte ord” blev rörelsens motto.

pankhurst poster standardPankhurst hungerstrejkade vid ett par tillfällen. Hungerstrejkerna och våldshandlingarna vållade en splittring i rörelsen. Hennes döttrar engagerade sig också i rörelsen och Emmelines maningar att under det första världskriget lägga ner kampen och stå enade bakom regeringen emot Tyskland vållade ytterligare splittring i rörelsen.  Efter kriget avtog hennes inflytande och 1928 dog hon. 

Emily Davison - kvinnan som blev martyr.

Derbyt som slutade i en tragedi. 

Den 41-åriga Emily Davison hade på morgonen löst biljett till Epsom, med sig hade hon suffragetternas flagga (lila, vit och grön) som hon hade innanför rocken. Vi vet väldigt lite om varför hon hoppar fram framför kungens häst. Ville hon stoppa hästen? Ville hon offra sitt liv för rörelsen och ge den sin martyr? Mot att hon planerade för att dö talar t ex att hon löst en Emily Davison 010returbiljett och att hon planerat en resa till Frankrike. Men vi vet fortfarande inte vilka motiv hon hade.

Vad vi vet är att Emily går rakt framför kungens häst och att bakhuvudet på henne krossas av smällen. Hon återfår aldrig medvetandet och dör några dagar senare på ett sjukhus.

Hennes begravning följs av tiotusentals och blir en vändpunkt i historien om rösträtten.

Hungerstrejker och våldsanvändning.

”Release or Death”, med de orden inledde Wallace Dunlop i juli 1909 den första hungerstrejken för kvinnlig rösträtt.

Suffragettrörelsen tog till mer våldsamma och aggressiva metoder från 1909. Orsaken var att parlamentet hade vägrat att ta emot en petition. Genom att vägra ta emot petitionen så nekades kvinnorna sina grundlagsgaranter-ade rättigheter och betraktade sig själva som politiska fångar. I Bill of rights så garanteras medborgare i Storbritannien att parlamentet ska ta upp deras petitioner.

Suffragetterna attackerade även egendom och förstörde ett antal byggnader genom bombdåd. I filmen så visas bombningen av Lloyd Georges sommarresidens. Våld användes alltså som metod vilket än idag gör att suffra-getterna är kontroversiella före-bilder. Många politiker kände sig verkligen hotade av kvinnorna vid den här tiden.

Hungerstrejkerna i fängelserna bemöttes med tvångsmatningar vilket framgår av filmen. Många vittnar om det fullständigt vedervärdiga i att utsättas för sådan behandling. I och med att kvinnorna började betrakta sig som politiska fångar så tog de till mer radikala metoder. En utveckling som känns igen än idag.

Frågor till materialet:

ÞHur framställer filmen kvinnors arbetsvillkor?

ÞVarför, tror du, att rösträttsfrågan inte engagerade alla kvinnor?

ÞHur behandlade samhället de kvinnor som slogs för rösträtten?

ÞVarför används våld från båda sidor? 

 

Länkar: 

Nyhetsvideoklipp från British Pathé med dåtida nyhetsklipp.

Artikel i brittiska Telegraph om vad som hände med kvinnor som slängdes ut av sina makar.

Bloggen Biography skriver om vilka karaktärer i filmen som är verkliga och vem de andra är baserade på.

Parlamentet i London har material och källor du kan använda dig av.

Vad hände med Emily Davison? Artikel i Guardian.

Två tyska filmer som gör upp med förintelsen.

I höst kan ni njuta av två tyska filmer som tar upp Tyskland och skulduppgörelsen efter Förintelsen. Filmerna är "Phoenix" och "En labyrint av lögner".