The Secret Speech.

Del två i Tom Rob Smiths triologi om Leo Demidovs äventyr i 50-talets Sovjetunionen utspelar sig i skuggan av Chrusjtjovs tal till partikongressen för 60 år sedan. Om du likt mig älskade thesecretspeechChild 44 så kommer du gilla även denna bok. Berättarstilen är den samma och förvecklingarna lika goda som i den första boken. Historieläraren i mig reagerar lite mer emot storyn dock. Det blir bitvis lite väl otroliga äventyr vår hjälte tar sig igenom. Boken innehåller fantastiska miljöer från såväl GULAG som den ungerska revolten samma år. 

Historien bakom.

Tio dagar in på partikongressen 1956 så höll Chrusjtjov ett tal i vilket han gjorde upp med Stalin. Talet, som du kan läsa i sin helhet här, var ett veritabelt karaktärsmord på Stalin. Med källor från Lenin så läste Chrusjtjov lusen av sin företrädare. 

Nästan alla som lysnade till talet hade Stalin att tacka för sina karriärer. När Stalin nu ett tu tre utmålades som en oförskämd brutal personkultsskapande diktator så var det många som kände sig träffade. Polens stalinistiske diktator Bierut ska ha blivit så upprörd att han drabbades av ett slaganfall och dog ett par dagar senare. I Ungern ledde talet till att den hatade Rakosi tvingades lämna i från sig makten helt och hållet och förspelet till Ungernrevolten kunde inledas. Men mer om det senare.

I denna artikeln från the Guardian kan du läsa mer om vilken betydelse talet fick. 

En fem minuter video som berättar historien:

 

Historieböcker får Nobelpriset!

Det finns två gamla reportage i Öppet Arkiv på SVT som tar upp Svetlana Aleksijevitjs författarskap och berättar om historien bakom hennes böcker. 

Jag föredrar det från 1996 som du når genom denna länk. Tyvärr har SVT plockat bort länken. 

Hennes sätt att skriva har kallats "Poetiskt reportage". I "Kriget har inget kvinnligt ansikte" möts läsaren av en massiv våg av vittnesmål från hundratals kvinnliga soldater i Röda armén under det andra världskriget. Kvinnorna vittnar om allt, från brutala illdåd till kärleksmöten i tälten. 

När boken gavs ut så var den officiella bilden av kvinnans insatser i kriget en helt annan, de hade ju varit sjuksköterskor och vårdande ömmande sovjetiska mödrar, inte deltagare i det fula brutala kriget. 

I "Zinkpojkar" så berättar hon om Afghanistankriget och hur kriget brutaliserar och gör mördare av 17-åriga pojkar. 

Radioteatern har dramatiserat hennes "Bön för Tjernobyl", en bok där hon sätter ord på Tjernobylkatastrofen:

Aleksijevitjs styrka ligger i att hon låter alla röster komma till tals, och vittnenas berättelser fastnar på dig som läsare. Jag tror absolut att den historieintresserade eleven kan läsa böckerna.

Jag tycker att vittnesmålen i hennes berättelser väcker ett par viktiga historiska funderingar:

Hur påverkar katastrofer som det andra världkriget, Tjernobyl och att unga män slaktas i Afghanistan ett lands historia? Vad i katastrofen blir viktigt att berätta? Varför vill ofta staten gömma undan de smutsiga och fula berättelserna från krigen och katastroferna? 

 

 

 

Dreyfusaffären i romanform.

officerandspyRobert Harris slog 1992 igen med Faderland. Boken etablerade honom som en av den historiska romanens giganter. Förra året så kom han ut med "An officer and a spy" som jag nyligen läst.

Precis som i sina tidigare böcker så använder sig Harris av verkliga källor och händelser uppblandat med fiction i sina böcker. Jag är väldigt förtjust i Harris sätt att skriva romaner som är spännande samtidigt som de lyckas smyga in en historielektion i dramat. I "An officer and a spy" tar han steget ytterligare och skriver i stort sett en dramadokumentär. Boken är en dramatisering av Dreyfusaffären, scenen är 1890-talets Paris och samtliga huvudpersoner i romanen är verkliga personer. Vi får följa Georges Picquart och hur han i sökandet efter en tysk spion inom den franska militären kommer över bevis att den dömde och till Djävulsön förvisade kaptenen Alfred Dreyfus är oskyldig. Det är skickligt berättat och spännande när Harris tar oss med på en resa genom händelserna och smutspelet kring affären. 

Antisemitismen och idéen att judar inte kan vara lojala emot en europeisk stat eftersom de styrs av monetära intressen är ett genomgående tema i boken. 

Min rekommendation är att läsa boken först och sedan forska vidare i Dreyfus öde. En del av spänningsmomentet låg i mina skrala förkunskaper. Språket är enkelt och berättarstilen rak och filmastisk, en bok som passar gammal och ung alltså. 

De dokument boken hänvisar till kan hittas här

Om du vill läsa något mer av Harris så rekomenderar jag "En ängel i Archangelsk". Den boken handlar om Stalins död och en gömd hemlighet, mer än så tänker jag inte berätta om den.